Måndag
Jag skrev aldrig igår för jag blev så otroligt less och förbannad, hade skrivit ett jätte långt inlägg och så försvann allting bara!!
Nåja.. igår gick mötet met föräldrarna som väntat, åt skogen med andra ord. Det blev mycket heta känslor och hårda ord men det är för att mina föräldrar har en annan inställning till den här situationen än vad Tobias föräldrar har. Mina föräldrar tänker att: " nu är situationen som den är, det är ingen idé att älta och vara arg. Utan nu gör vi det bästa av det här och vi kommer stötta er när ni än behöver hjälp".
Tobias föräldrar drog bara upp det negativa med hela situationen, och jag har vetat redan från början att ungefär alla kommer vara emot mig men det finns olika sätt att säga saker på och det är något dom borde bli bättre på. Jag vill inte få det att låta som att Tobias förädrar är helt dumma i huvudet och världens elakaste, det är dom verkligen inte! Och jag hoppas och tror att dom kommer ändra inställning när dom fått smälta det hela, för tydligen så hade dom inte insett att jag/vi skulle behålla barnet.
Jag hoppas verkligen att vi har ett till "möte" då alla fått tid att tänka osv och att vi sitter ner och pratar som normala människor, utan skrik och dumma kommentarer.
Men nog ordnar det sig, med eller utan Tobias föräldrar.
Idag är det måndag och allting återgår till det normala nu, känns skönt!
Men jag oroar mig för hur det blir sen när det börjar synas att jag är gravid. Jag vet själv hur jag har tänkt när jag sett unga tjejer vara gravida osv, klart som fan att dom kommer tänka samma saker om mig. Men dom känner inte mig så dom får gärna slösa energi på att döma mig.
Det känns så skönt att jag har Tobias med mig i det här. Aldrig har jag känt mig så ensam som jag gjorde i början, men nu när Tobias har börjat förstå att han ska bli pappa kan vi prata om det och vi är båda överens om att det här kommer bli så otroligt kul och spännande. Självklart jobbigt också, vi är inte naiva. Men självklart glädjs vi åt barnet som är i mig. Konstigt vore det annars.
Jag ska skriva mer ikväll men just nu måste jag plugga. Om jag ska vara ledig ett helt år till hösten med bebisen måste jag se till att få bort det mesta nu :).
Nåja.. igår gick mötet met föräldrarna som väntat, åt skogen med andra ord. Det blev mycket heta känslor och hårda ord men det är för att mina föräldrar har en annan inställning till den här situationen än vad Tobias föräldrar har. Mina föräldrar tänker att: " nu är situationen som den är, det är ingen idé att älta och vara arg. Utan nu gör vi det bästa av det här och vi kommer stötta er när ni än behöver hjälp".
Tobias föräldrar drog bara upp det negativa med hela situationen, och jag har vetat redan från början att ungefär alla kommer vara emot mig men det finns olika sätt att säga saker på och det är något dom borde bli bättre på. Jag vill inte få det att låta som att Tobias förädrar är helt dumma i huvudet och världens elakaste, det är dom verkligen inte! Och jag hoppas och tror att dom kommer ändra inställning när dom fått smälta det hela, för tydligen så hade dom inte insett att jag/vi skulle behålla barnet.
Jag hoppas verkligen att vi har ett till "möte" då alla fått tid att tänka osv och att vi sitter ner och pratar som normala människor, utan skrik och dumma kommentarer.
Men nog ordnar det sig, med eller utan Tobias föräldrar.
Idag är det måndag och allting återgår till det normala nu, känns skönt!
Men jag oroar mig för hur det blir sen när det börjar synas att jag är gravid. Jag vet själv hur jag har tänkt när jag sett unga tjejer vara gravida osv, klart som fan att dom kommer tänka samma saker om mig. Men dom känner inte mig så dom får gärna slösa energi på att döma mig.
Det känns så skönt att jag har Tobias med mig i det här. Aldrig har jag känt mig så ensam som jag gjorde i början, men nu när Tobias har börjat förstå att han ska bli pappa kan vi prata om det och vi är båda överens om att det här kommer bli så otroligt kul och spännande. Självklart jobbigt också, vi är inte naiva. Men självklart glädjs vi åt barnet som är i mig. Konstigt vore det annars.
Jag ska skriva mer ikväll men just nu måste jag plugga. Om jag ska vara ledig ett helt år till hösten med bebisen måste jag se till att få bort det mesta nu :).
Kommentarer
Trackback
